Gick just och lade liten, de sista har han frågat om han kan få prata med våra käraste som inte finns i livet längre. Klart man kan säger jag, har inte hört honom göra det försen nu i kväll.
- Hej vad gör du?
-Jaså håller du på att snickra på ett hus.... När ja kommer till himmelen så skall jag ta med min kanin och mina tidningar med traktorer och maskiner. Min blomma som jag fick av Mikael och Li också....
- Hej då sov så gott....
Tänk att dom funderar så mycket över saker som hänt för två år sedan och mer. Men värst av allt är nog när man funderar över att man själv skall dö, litet barn på fem år.... Han undrar om han får kudde och täcke med sig. Så klart man får svarar jag, och så klart var kaninen jätte viktig. Jag hoppas då ALDRIG att man överlever sina barn.....
Nu skall jag gå in och pussa på han en gång till.... min lille kärlek.
Tack för mig.
Kramar Malin
6 kommentarer:
Så sött han pratade:) Så förståndiga och goa dom är.
Min 15 åring tänker ofta på sin farmor som gick bort för ett år sedan. Han gråter ofta och säger att han saknar henne.
Usch döden är så hemsk!
Kram Susanne
Men liten då <3 Jag har tagit ledigt på onsdag, då får jag vara lessen och inte göra något.
Det känns som igår men ändå riktigt länge sedan. Det känns som om det är mer än två år sedan jag kom hem från Everest, men det är det ju inte. Overkligt!
Kärlek till er
Puss
Önskar dig en fin måndag!
Kram Sirpa
Ps Jag har en liten utlottning hos mig!
Hejsan.
Tänk så förståndiga barnen ändå är...och så många tankar de har.
Tack för ett fint inlägg.
Önskar dig en fin start på veckan,
Kram Anneli.
Hej Malin!
Vad roligt att du vill vara med i min utlottning, lycka till!
Skulle du kunna göra en kommentar till utlottningsinläggen att du "vill vara med och länkar" för det är därifrån sen vart jag ska titta vem vill vara med.
Kram Sirpa
roligt att se dig på jobbet igen.. kramiz
Skicka en kommentar